Svinalängorna 3/3
I den sista delen av boken växer Leena och börjar bli vuxen. Hon känner sig hjälplös och frånvarande. Leena sluter ett osynligt skal kring sig och tynar bort under föräldrarnas ”perioder”. Leenas föräldrar har tagit ifrån henne mycket som hennes barndom. Stora delar av Leenas liv har gått åt av att ta ansvar för andra.
Leena inser att hon inte behöver vara kvar där för alltid, att det finns en annan värld. I de sista sidorna av boken berättar Leena för Åse och Riitta att hon ska flytta när hon har fyllt 16. Jag tror att Leena själv inte orkar med detta mer. Leena har ägnat nästan hela sitt liv till att få föräldrarnas uppmärksamhet, utan större framgångar. Jag tror att hon insåg att det bästa hon kunde göra var att ta hand om sig själv och försöka komma bort från denna ”värld”.
När Leena väl hade bestämt sig för att hon två år senare skulle lämna sina föräldrar tror jag att hon fick ett nytt hopp, ett hopp om en bättre framtid.
Romanen slutar med detta och som läsare får man själv tänka vidare på vad som kommer att hända med Leena . Slutet är som både Emma och Elis skrev väldigt realistiskt, jag tycker precis som de att det är bra och gör att romanen känns mer äkta. Det finns dock familjer med alkoholproblem som lyckas ta sig ur det men hos Leenas föräldrar fanns aldrig den riktiga viljan. De var båda så kallade ”periodare” och drack i perioder. Föräldrarna, främst pappan hittade alltid någon ursäkt till att börja igen och mamman följer efter.
Jag tycker att romanen är otroligt sorglig, det är sorgligt att många barn tvingas växa upp i en sådan miljö. Susanna Alakoski har skildrat en flickas uppväxt med missbrukande föräldrar och gjort det på ett otroligt bra sätt. Romanen har till största del varit väldigt dyster och mörk men i slutet får jag känslan av att Leena har hittat en lösning och kan börja se ljuset i mörkret på tunneln. Även om Leena har hittat en lösning känner hon sig väldigt olycklig över att föräldrarna inte brydde sig. Jag tror att dock att Leena insåg att hon inte kan göra mer för dem och därför själv kan gå vidare.
/Linnéa
