svinalangorna

Jag tycker som Emma att man får en mycket bättre insikt och överblick över både familjen och deras problem ju längre in i boken man kommer. Språket utvecklas och med detta märker man även att Leena växer och får ett annat perspektiv på tillvaron.

Nu får man veta att pappan slår mamman och barnen. Leena tar en skyddande ställning i denna konflikt som Emma nämnde. Det märks särskilt på sidorna 129-130 då hon vill springa hem från Åse när hon hör att pappan slår mamman;

”Mamma skrek till. Det kom flera dunsande ljud på följd. Jag fick kramp i magen och började gråta. Jag reste mig upp för att springa hem.

-       Vänta Leena!

-       Han kanske slår ihjäl henne om jag inte går mellan.” 

Detta är inget ovanligt fenomen i missbrukande familjer. Det är vanligt att barn med föräldrar som missbrukar tar ansvar i väldig tidig ålder för att lösa problemen. Barn och vuxna får ombytta roller, då barnen tar ansvar istället för det vuxna. Att problemen ska lösa sig blir även en strävan för Leena. Hemma hos Leena är det stökigt och ekonomin är dålig.

   Det är troligtvis därför Leena börjar städa i en restaurang där Ritas mamma Helmi jobbar som Malin även pratade om. Mycket för att hjälpa familjen. De ekonomiska problemen mildras då hon tjänar pengar på arbetet. Hon har också en vilja att få det rent och tycker det är roligt att städa. Det beror nog mycket i att Leena har det väldigt stökigt hemma.

I den här delen av boken börjar Leena jämföra med andra barn och deras familjer. Hon märker då chockat att många barn har det mycket bättre än hon. Att det inte är bråk och fulla människor i alla kvarter. Hon får en ny inblick i hur andra familjer har det och ser då det dåliga med hennes egen familj. Denna jämförelse börjar huvudsakligen från och med att hon var på ett kalas hos en rik klasskompis. 

”Jag såg mig omkring, jag kunde nästan inte sluta titta. Det gjorde nästan ont i ögonen. De hade så fina tavlor. Möbler. Mattor. Så många rum. Så vackra dörrar. Så vackra fönster. Så snygga väggar.”

Med denna jämförelse börjar hon längta till att flytta hemifrån, till ett bättre liv och får på så sätt ett mål i hennes annars dystra tillvaro. 

Alla dessa problem gör Leena inåtbunden och tyst, som Emma sa och hur hon står ut är en gåta för mig. Det är tur att hon har skolan och simningen som stöttar henne då föräldrarna inte gör det. Även Leenas kompisar blir en trygghetsfaktor då hon sover över hos dem och får äta mat hos dem.

Jag tycker att boken blir mer och mer intressant och blir djupt imponerad av Susanna då hon skildrar ett barns utveckling och uppväxt så bra. Som svar till Emmas fråga är jag ganska säker på att boken är verklighetsförankrad och att den skildrar Susannas uppväxt. Susanna bodde i Ystad som Leena också gör i boken.

/Elis